Krister Thelin: Är regeringen beredd att ta strid för offentlighetsprincipen?

Högsta domstolen meddelade i veckan två beslut som rör förhållandet mellan EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och den svenska offentlighetsprincipen. HD var inte enigt. Av sju justitieråd var tre skiljaktiga (på olika grunder).

Det skall sägas att bestämmelserna som var föremål för HDs prövning inte är helt lättillgängliga. I målen har EU:s GDPR, sekretessbestämmelsen i 21 kap. 7 § och bestämmelsen om förbehåll i 10 kap. 14 § offentlighets- och sekretesslagen tillämpats, liksom bestämmelserna i 1 kap. 7 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen)

Här skall enbart frågan om betydelsen av den senare bestämmelsen lyftas. Inför vår anslutning till dåvarande EG framhölls vid upprepade tillfällen, att den svenska offentlighetsprincipen, uttryckt i  Tryckfrihetsförordningen/ TF (och i förlängningen dess motsvarighet för etermedier i Yttrandefrihetsgrundlagen/YGL) skulle fortsatt gälla oberoende av EU-rättens allmänna supremati.  EU-rätten är som grundregel överordnad svensk rätt, eller snarare som en del av svensk rätt i och med medlemskapet överordnad andra bestämmelser. Denna princip om unionsrättens företräde slogs fast  av  EU-(EG)domstolen (ECJ) i dåvarande EG redan 1964 ( i målet Flaminio Costa mot E.N.E.L. (mål 6/64).

https://www.svensktidskrift.se/krister-thelin-ar-regeringen-beredd-att-ta-strid-for-offentlighetsprincipen/?fbclid=IwY2xjawI84P9leHRuA2FlbQIxMQABHSHMItR8wCeX4klwQtBMaWN7gYjs0rWHaItZ7v42JJZnYH1dJSRJbLFebQ_aem_1ofLiwii_FRpEJB1nn1xOA