Offentlighetsprincipen är lila. Lika röd som blå och alla färger där emellan.
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.”
Ordet politik har sitt ursprung i antikens Grekland och betyder statskonst. Ordet rymmer alla åtgärder och handlingar som har med oss medborgare att göra – både lokalt och på riksnivå. Aristoteles ska ha beskrivit politik som samhällets strävan efter ett bra liv. Man kan alltså säga alla våra offentliga samtal om vårt samhälles verksamheter och organisationer.
Att offentlighetsprincipen är politisk är självklart men partipolitisk ska den inte vara. Snarare tvärt om. Principen i sig är ju en förutsättning för att vi alla ska kunna delta i samtalet om vårt samhälle med tillgång till samma kunskap. Oavsett vad vi tycker och röstar på.
Det smarta med offentlighetsprincipen är därför att den inte är och inte ska vara en partipolitisk fråga. Du har som medborgare rätt att ha koll på hur exempelvis din kommuns politiker och tjänstemän använder skattemedel – oberoende av om det är blått, rött eller någon annan färg som bestämmer där du bor.
Vi uppmuntrar alla svenska demokratiska krafter att värna offentlighetsprincipen eftersom det är en förutsättning för att vi får fortsatt kunskap om allt från användandet av våra gemnsamma skattemedel till domstolars arbete, skolan och inte minst vården. Ska alla kunna delta i diskussionen om vårt samhälle så behöver vi också ha tillgång till samma kunskap.
En svensk rättighet och tradition i över 250 år
Den 2 december 1766 utfärdade Sverige och Finland en tryckfrihetsförordning. Sedan dess har vi haft en offentlighetsprincip som regleras i grundlagen tillsammans med vår tryckfrihet. Vi har också anledning att vara lite stolta för det var faktiskt den första förordningen i världen som avskaffade generell förhandscensur och tillät offentlig samhällsdebatt. Därtill slog tryckfrihetsförordningen fast att statens och rättsväsendets handlingar skulle vara mer eller mindre offentliga och tillgängliga för oss alla.
Förflyttar vi oss till idag så har offentlighetsprincipen nu – under över 250 år varit central i den svenska rättsordningen. En förutsättning för öppen debatt, journalistiskt arbete, forskning och en avgörande grundsten i utvecklingen av vår gemensamma demokrati. Du har tillsammans med allmänheten och företrädare för media, rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet. Du får ta del av och sprida allmänna handlingar, vara med som åskådare vid förhandlingar och riksdagssammanträden. Därtill får du exempelvis sitta med som åhörare vid sammanträden hos kommunfullmäktige.
Ska vi fortsätta ha ett öppet genuint debattklimat där du får delta med samma förutsättningar, och ska vi fortsätta ha medier som granskar, näringsliv och civilsamhälle – så måste offentlighetsprincipen och mediernas lagskyddade rättigheter garanteras även i framtiden.